Nu i helgen infaller shavuot, den judiska högtid då en av traditionerna är att man äter olika mjölkrätter och då kanske allra främst cheesecake i olika former - men hur har det blivit så? Det äldsta belägget för denna sed är en text från 1300-talet, skriven i det habsburgska riket, men där sägs inget om varför högtiden förknippas med mjölkrätter. Dessa förklaringar är av betydligt yngre datum, där den äldsta kända förklaringen finns i Shulchan Arukh - och mer precist i dess tillägg Mappa - där Moses Isserles förklarar att detta är ett sätt att minnas ett av de offer som offrades på templets tid, ett offer som kallades Shtei HaLechem (»Two Bread»).

Men de vanligaste förklaringarna på varför mjölkprodukter präglar högtiden formulerades på 1800-talets slut. En av dem gavs av R Meir Horowitz, som menade att detta hänger samman med att Toran liknas med mjölk och honung i Höga Visan 4:11.

Den vanligaste förklaringen är sannolikt den som tillskrivs Chofetz Chaim, som i en av sina kommentarer skrev att denna tradition dateras tillbaka till Sinai-upplevelsen. När israeliterna tog emot Toran vid Sinai - som judisk tradition menar skedde just under Shavuot - började med automatik alla bibliska bud att gälla med en gång, och eftersom det inte fanns tid att slakta och tillreda kosherkött enligt halakhans alla regler så firade israeliterna denna högtid genom att äta en mjölkmåltid.

Ytterligare en förklaring från sent 1800-tal finns i en kommentar av R Yechiel Michel Epstein över 4 Mos. 28:26 som handlar just om Shavuot: »På förstlingsoffrets dag, när ni under er veckohögtid bär fram ett matoffer av den nya skörden till Herren, skall ni hålla en helig sammankomst; då får ni inte utföra några sysslor.» I versen sägs inte ett ord om mjölk - men där de tre ord som översätts med »under er veckohögtid bär fram ett matoffer av den nya skörden till Herren» har begynnelsebokstäverna ח-ל-ב som är det hebreiska ordet för mjölk.

Å när vi ändå nämner de hebreiska bokstäverna: en kabbalistisk förklaring konstaterar med hjälp av gematria, talmystik, att det numeriska värdet för chalav (hebreiska för mjölk) är 40 vilket motsvarar det antal dagar som Mose befann sig på Sinai-berget. 

I mitten av 1900-talet kom R Moishe Sternbuch med ytterligare en förklaring. I en kommentar över högtiden menade han, med utgångspunkt från Talmud (bBer 6b) att det var först vid givandet av Toran vid Sinai som israeliterna fick lov att förtära mjölk. Fram till dess hade de varit förbjudna, men nu - tack vare formuleringen om mjölk och honung - tillät Gud judar att göra det, och därför äter man detta under högtiden.

Forskare - som ju vanligtvis är mindre fantasifulla än rabbinerna när de ska förklara saker - har en betydligt mer prosaisk förklaring och knyter seden till medeltidens europeiska judendom. Bland medeltidens ashkenazim var det sed att judiska pojkar började sin skolgång i samband med shavuot, något som familjerna firade med ett kalas. Å kanske, menar forskarna, var det så att man då, kanske av ekonomiska skäl, inte serverade dyra kötträtter utan valde att servera blintzes, ostfyllda »pannkakor», och andra rätter baserade på mjölk. 

Chag Shavuot sameach!