På torsdag, den 19 april, är det 75 år sedan den då tjugotreårige Mordecai Anielewicz uppmanade invånarna i Warszawaghettot att göra uppror istället för att i järnvägsvagnar föras till döds- och koncentrationsläger. När tyska SS- och polisenheter gick in i ghettot den 19 april 1943 för att likvidera dess invånare möttes de av väpnat motstånd där motståndskämparna förde ett gerillaliknande krig under knappt en månad innan tyskarna tagit full kontroll över ghettot. Anielewicz begick förmodligen självmord den 8 maj tillsammans med flera medkämpar i en omringad bunker.

I judisk historieskrivning omtalas dessa motståndsmän ofta som hjältar men det fanns fler i ghettot som förtjänar att kallas hjältar. När jag för ett tag sedan besökte Levande historias hemsida upptäckte jag – till min förvåning – att en av dessa hjältar inte omnämns där, vilket med tanke på den ställning han fått i historieminnet – inte minst i det polska minnet – kan synas lite märkligt. Så för att lite grann råda bot på denna glömska tänkte jag här passa på att kort berätta om den polskjudiske läkaren och pedagogen Janusz Korczak (1878–1942). 

Korczak var en stark förkämpe för barns rättigheter som för att konkretisera sina pedagogiska visioner grundande två barnhem i Warszawa. Centralt i dessa barnhem var att det var barnen som bestämde och styrde, bland annat genom ett eget parlament, egen domstol och tidningar. När nazisterna ockuperade Polen och lite senare skapade ghettot i Warszawa hamnade det ena barnhemmet innanför ghettomuren, det andra utanför – varpå Korczak bestämde sig för att bo tillsammans med de cirka tvåhundra barn som hamnat inne i ghettot. 

År 1942, då tyskarna intensifierade sin massdeportation av judar från ghettot, fanns Korczak och »hans» barnhemsbarn bland de 300 000 judar som deporterades till dödslägret Treblinka. Att fly från ghettot var i princip omöjligt, ännu mer så för så pass många barn, för även om de kunnat komma utanför murarna hade de inte kunnat gömma sig någonstans. Korczak erbjöds dock möjligheten att rädda sig själv. En polack som tidigare bott på hans barnhem hade ordnat både falska papper och ett skyddat boende, men Korczak valde att stanna kvar hos »sina» barn och följde med dem på tåget till Treblinka där han och barnen troligen dödades omgående vid ankomsten.  

Om du vill lära mer om Korczak och hans pedagogiska tankar så finns en radiodokumentär från 2016 på Sveriges radios hemsida: Vem var Janusz Korczaks?

*  *  *

Å på tal om radio hoppas jag du inte missat förra veckans Människor och tro som handlade om judisk exil i modern tid. Programmet hittar du här: Judisk exil i modern tid.