För exakt femtio år sedan, 28 april 1967, publicerades Chaim Potoks roman The Chosen som var den första engelskspråkiga romanen som »öppnade upp» det chassidiska samhället för en bredare amerikansk allmänhet – och jag tänker med anledning av detta tipsa dig som inte läst boken att här finns något du bör leta upp och läsa. 

Boken handlar om två judiska tonåringar i Williamsburg under 1940-talet – den modernt ortodoxe Reuven och den chassidiske Danny – och den oväntade vänskap som växer fram mellan dem sedan Danny med full kraft träffat Reuvens öga med en boll under en baseballmatch. Danny är äldste son – och förväntad arvtagare – till en chassidisk ledare medan Reuven är son till en talmudforskare, vars moderna och akademiska metod att studera talmud strider mot den metod som Dannys pappa förordar. Ett genomgående tema i boken blir därmed mötet (eller kanske snarare konflikten) mellan den mer isolerade chassidiska världen och det omgivande moderna samhället, vilket bland annat illustreras med synen på staten Israels grundande, men det är en bok med många nyanser och bottnar. 

Att det gått femtio år sedan boken skrevs märks naturligtvis. Det amerikanska samhälle som återspeglas i boken existerar inte längre, det underliggande hot mot judisk överlevnad som genomsyrar boken har ändrat karaktär, gränsdragningen mellan det ultraortodoxa och modernt ortodoxa samhället har blivit skarpare och där finns en del klichéer som dagens författare skulle undvikit – men likväl är det en bok som åldrats synnerligen väl och som alla judaistik-intresserade borde ha läst både för dess insiktsfulla beskrivningar av de två världar som dessa pojkar representerar och för de minst lika insiktsfulla formuleringar som Potok förgyller texten med. 

»We live less than the time it takes to blink an eye, if we measure our lives against eternity. So it may be asked what value is there to a human life. There is so much pain in the world. What does it mean to have to suffer so much if our lives are nothing more than the blink of an eye? ... I learned a long time ago, Reuven, that a blink of an eye in itself is nothing. But the eye that blinks, that is something.»