Nu i vår är det hundra år sedan den då tolvåriga Judith Kaplan kallades fram av sin pappa – och tillika församlingens rabbin – för att inom ramen för sabbatsgudstjänsten säga några välsignelser och läsa en text ur sin Bibel. Händelsen kallas ofta den första bat mitzvan, och skedde i den konservativa församling i New York där Mordechai Kaplan då var rabbin. Det finns exempel på andra tidiga bat mitzva-ritualer, men det är denna händelse som i judisk historieskrivning lyfts fram som den första. Bilden ovan är inte från det tillfället utan från en bat mitzva som hölls 1935. 

Bar mitzva och bat mitzva är det tillfälle då en judisk pojke och flicka uppnår sin religiösa myndighetsålder enligt judisk tradition, något som för flickor sägs ske vid 12 års ålder och pojkar vid 13 års ålder. Det Judith gjorde under den lördagsgudstjänsten var inte identiskt med det som killar gjorde vid sin bar mitzva – hon läste exempelvis ur sin egen Bibel och inte ur församlingens Tora-rullar - men det markerade ett viktigt steg på vägen mot att även tjejers religiösa myndighetsdag skulle kunna uppmärksammas offentligt inom gudstjänstens form och inte bara i hemmet. Tjugofem åt senare var det fortfarande sällsynt att judiska församlingar i USA uppmärksammade tjejers bat mitzva, men stegvis blev det allt vanligare och på 1960- och 1970-talet slog det igenom på bred front samtidigt som tjejernas ritual blev mer eller mindre identisk med killarnas. 

Idag håller en ny variant av ritualen på att växa fram i en del judiska församlingar, något som nyligen fångades upp i TV-serien »And Just Like That», där man istället för genusmarkörerna »bar» och »bat» (son respektive dotter) använder det mer neutrala »bnei» (barn) - eller bara »b-mitzvah» - för att på det sättet inkludera alla barn, även de som identifierar sig som ickebinära.